Team Santiago

Flugfiske i Jämtland 2010

Det var åter igen dags för torrflugefiske i jämtlands skogar, under förra årets fiske prickade vi in både väder, kläckningar och fisken perfekt, vi viste att vi inte vågade räkna med samma tur i år igen. Särskilt inte efter rapporterna om högt vatten och avsaknaden av kläckningar var många. Hur som helst så skulle det bli riktigt härligt att äntligen komma iväg. Täcket stod till hands med sin firmabil, så vi behövde inte heller snåla med packningen.

Tidigt på söndag morgon kom Täcket (Fredrik) förbi och hämtade upp mig, vi lastade snabbt in grejerna och åkte vidare till Jocke, och snart var vi på väg. När vi började närma oss så ringde jag till Bengt, som vi har bott hos de senaste åren, för en lägesrapport. Det var inget att jubla över, högt vatten, kallt och dåligt med kläckningar men ändå tydligen en hel del fisk i åarna. Vi viste att ett högtryck skulle komma in över landet samma dag, så det var bara att hålla tummarna.

Väl på plats blev det en snabb urlastning för att genast rigga spöna och dra iväg. Vi åkte till en av strömmarna i närheten och när vi klev ur bilen och tittade upp mot vattnet var det stora svarta moln utav sländor i luften. Vi träffade en fiskare på plats som berättade att den här kvällen var den första där kläckningarna kommit igång, och det rejält!

Fisket var hyggligt, vi krokade en hel del harr (men främst av mindre storlek). Täcket var den som krokade den största fisken, en harr strax under kilot. Vi är egentligen alla tre c&r fiskare av stora mått, men i år hade vi bestämt oss för att plocka upp och äta en harr och en öring. Sagt och gjort så nackade vi harren och grillade den, en smarrig början på resan.

De kommande dagarnas fiske skulle kunna beskrivas med ord, och det skulle jag gärna göra, men jag tror att de flesta skulle tappa orken att läsa ganska fort. Jag kan nöja mig med att säga att fisket är det bästa vi har haft… Kanske det bästa vi kommer att ha… Och med säkerhet något vi kommer att minnas länge. Bilderna med kommentarer får stå för resten av rapporten från flugfiskeveckan!

Bilen packas till bristningsgränsen, ready for take-of!


Den enorma mängd sländor som mötte os väl på plats


Team Santiago försöker ta en seriös gruppbild!






Täcket står och kastar på en hygglig harr


Harren


Jag krokar på resans första hyggliga öring, runt kilot ger bra böj i spöt och en härlig fight!


Jocke visar att han också kan




Och igen!


Och Täcket kunde såklart han med!


Sen är det färdiglekt och jag visar vart skåpet ska stå. En vacker jämtländsk torrflugeöring på 1.7kg, vilket är ett PB för mig.


En öring över 1.5kg innebär att man måste bjuda på Champagne, så visst blev det så.




Redan långt innan resan hade både jag och Jocke tippat att Täcket skulle ta den största fisken under resan... Men Täcket började långsamt, både jag och Jocke tog större fiskar än honom... TILLS han slog till med besked. Vi satt och gjorde upp eld när vi såg hur spöt plötsligt gick ned i en djup gunging på Täckets spö, där han satt en bit ifrån oss. Jaja, vi hade ju tagit ett gäng kilosöringar innan det här, så vi regerade inte särskilt mycket på det. ...sen kom rusningen! Fisken gick nedströms så att det stänkte vatten om linan när den skar genom ytan. Fisken fortsatte att gå i sidled och vi förstog att det här är något rejält. Vi rushade in till undsättning och till och med Täcket, som är en hård jäkel, avslöjade en viss nervositet. 

Fisken vägrade att närma sig och gick runt i selet, men tålamodet behölls och tillslut kunde vi håva en otrolig torrflugeöring. Vågen stannade på 2.6kg!
 



Och då det var sedan länge bestämt att en fisk över 2kg innebär både bjuda på champagne och ta ett bad så kom inte Täcket undan! Han hade iaf tur med vädret ;)


Dagen efter storöringen så infann sig ett lugn över Team Santiago. Det var mitt på dagen och vi valde att ställa oss ganska nära varandra då det var 3 fiskar som vakade på samma sträcka. "Fisk" ropade Täcket och vi tittade dit för att se ett böjt spö. Direkt när jag tittade tillbaka så såg jag fisken gå upp mot min fluga. Ett rejält mothugg och fisken var fast. Precis när jag skulle ropa "fisk" så hörde jag Jockes röst ropa "fisk"!

Jo då, Team Santiago stog bredvid varandra med en trippeldrillning och böjda spön. Efter en kortare fight tappade Jocke tyvärr sin öring, men det bidrog iaf till att min och Täckets dubbeldrillning förevigades på bild!




Visst var det mycket fiske, men man måste alltid ha lite tid till att dricka billig bolags Sangria... Det kanske framgår av bilden att det blev mer än ett glas den kvällen! 


Veckan gav ett gäng öringar mellan 1 - 2.6kg. Jag skulle upskatta snittvikten till 1.3kg, vilket för oss känns helt magiskt. Kommer vi någonsin att få ett sånt här fiske igen? Tveksamt... men inte omöjligt!  / Jimie

Vi fotade en massa så jag slänger upp några bilder som avslutning!