På allmän begäran: Sanningen om siken
Premiär i Drevan
Dax för årets premiär i Drevviken söder om Sthlm! Det är en stor högtid och viktig tradition för teamet, inte minst i år när skönheten Lars-Åke bär oss över djupen. Jag och Jocke bestämde oss ganska omgående att ro till grynnan där vi lägger 99% av all tid i Drevan. På väg dit rodde vi drag och det tog inte många årtag innan första firren satt på mitt spö. Det var en liten snipa runt kilot. Efter en snabb C&R var det Jockes tur och den här gäddan var tyngre.
Något seg men trots allt en fin gädda.
Väl framme vid grynnan så plockade vi ett gäng mindre fiskar innan det åter small till hos Jocke. Den här fisken var riktigt pigg och hugget var brutalt!
Strax innan vi skulle dra hem så får Jocke återigen ett rejält hugg. Även den här gäddan är pigg och ger några fina rusningar. När den kommer upp bredvid båten kan vi se att det är dagens största. Jocke Plockar upp den men precis när jag ska fota så gör den alligatorrullningen och glider ur Jocks grepp. Efter att ha utfört en mindre line-dance på relingen studsar gäddan tillbaka ner i vattnet bredvid båten. Jocke försöker att taila den men gäddan glider för långt ifrån båten. Det enda minnet blir den här bilden.
Vi uppskattar gäddans vikt till någonstans mellan 13-14kg.
Ponera att jag sitter i en engelsk lodge med tweed kavaj och pipa (för att understryka vikten i det jag säger) när jag säger att: Alla kan inte vara bra på allt, men alla är bra på något. Jag hackade på Jockes flugfiske-skills häromdagen (som ni såg på filmen uppträdde han som en dement 90 åring) men fiska gädda, ja det kan han! Och då är han ändå sikmetare ut i fingerspetsarna!
/ Jimie
Hellre än bra!
Vi får in många frågor till Team Santiago om hur det kommer sig att bilderna som publiceras främst porträtteras av Jimie och Fredrik och inte Jocke. Innan jag ger er svaret så vill jag poängtera att Team Santiago för oss handlar om gemenskap och kärleken till fisket och naturen, detta är mycket viktigare än att få mycket fisk. Jag vill också påpeka att Jocke är bra på väldigt mycket annat...
Men för att ändå stilla era funderingar och sätta ett stopp för alla frågor så lägger jag upp ett litet videoklipp på en för oss typisk bild av Jocke.
/ Jimie
Santiagos kvalitetstid
Snart om inte redan nu har årets kvalitetsfiske dragit igång, torrflugefisket i strömmande vatten. Om en månad drar Jocke och Täcket upp till jämtland och visar resten av landets fiskebröder vart skåpet ska stå. Själv blir det sparsamt med torrflugefiske i strömmande vatten på grund av tillökning i familjen.
Visst kommer jag att sakna strömmarna... men framförallt kommer jag att sakna sällskapet av mina kära Santiagobröder!
/Jimie
Vi hade i alla fall tur med vädret...
Den sedan länge inplanerade torrflugepremiären skulle äntligen äga rum! Jag och Herr Tägtström var laddade till max, april hade bjudit på ett fantastiskt väder med upp till 20 graders värme. Vad kunde gå fel!? Ett par dagar innan hade jag varit nere vid sjön och spanat vak. Det både kläckte mygg och vakade, perfekt.
På premiärdagens morgon vaknade jag till regn, trist men kanske det släpper under dagen. Innan jag åkte iväg till jobbet kollade jag in termometern. 3 grader! T-r-e grader. Det var 18 ett par dagar innan.
Arbetsdagen närmade sig sitt slut lika snabbt som min optimims, regnet var nu snö. Jag ringde till Täcket och frågade om vi verkligen skulle köra, Täcket svarade ja och jag pustade ut (i Team Santiago hyllar vi gemene mans aperger-gen och gör som bestämt...)
Ett par timmar senare träffades vi och monterade spöna. En stor dag för mig då det var invigning av både nytt spö och ny rulle. Sedan på med lite regnkläder (Täcket hyllar gemene mans aperger-gen och kan inte förutse kyla, utan fiskar i jeans och jacka med T-shirt under).
Täcket gör rätt för sig.
Två muntra gossar skyndar för att få lägga ut årets första torrfluga.
...men oj då, blev det lite jobbigt? En forellfiskare av rang, men ingen kondis!
Väl vid vattnet så startade missären. Den vackra skogssjön låg där men var i princip omöjlig att se då det lätta snöandet nu mer liknade en midvinterskyfall (men i Team Santiago hyllar vi gemene mans aperger-gen och lägger ut en torrfluga oavsett väder).
Ett par händelselösa timmar senare var vi stelfrusna (och Täcket dyngsur). Vi bestämde oss för att ta en promenad runt sjön.
Plötsligt händer det, Jimie spanar ett vak i snöstormen!
Då finns det bara en sak att göra, be till vädergudarna!
Det tog inte många minuter innan det gudomliga ingripandet var ett faktum och det faktiskt slutade att både snöa och blåsa. Lite Ned Flanders över hela situationen, men vi tackade och bockade. När det slutade att snöa och blåsa så började det vaka sporadiskt. Jag hittade en kant där två fiskar vakade och knöt på en rackelhane som jag la ut mot ett av vaken. Någon minut senare försvann flugan i en virvel.
Jag följde med Täcket bort mot en vik som vi kastade av. Det var oerhört vackert med himmeln som började spricka upp och dimman som låg över sjön.
Maestro visar riktigt fin kastteknik så tidigt på säsongen, han kommer att bli farlig i år...
Jag gick tillbaka till platsen där jag krokade min fisk och såg att det fortfarande vakade. Samma rackelhane fick stå till tjänst och när flugan landade i ringarna av ett vak så tog det inte lång stund innan fisken gick upp igen och tog flugan. Den här fisken var lite större och i väldigt god kondition. Den gav faktiskt en riktigt bra fight innan den kunde håvas.
...ja Jocke, det var en regnbåge, din älskade favoritfisk.
Inga trasiga fenor på de här bågarna inte!
Täcket jobbade på och även om kasten såg riktigt fina ut så måste man ju lägga ut flugan där det finns fisk. Forellkungen verkade ringrostig så jag tyckte synd om honom och tog med honom en bit bort, "Prova kasta här så ska du se att det säkert går bättre" . Jag fick inget svar men ödmjukheten som lyste i hans ögon sa allt. Ett kast senare så var fisken krokad. Varsågod Täcket, den bjuder jag på!
Köldstela men med ett lugn i kroppen, det var ju trots allt årets första torrflugefiskar, packade vi ihop prylarna och åkte hem.
/ Jimie
De första vaken
Det är bara slutet av april men vi har nästan haft högsommarvärme i två veckor nu. Imorgon öppnar en vacker och närbelägen sjö med både regnbåge och öring av fin kvalité, jag hade lite tid över ikväll så jag tog kameran och begav mig dit för att spana efter de första vaken. Väl nere vid vattnet så hade solen gått ner bakom trädtopparna och myggen kläckte bara sporadiskt, men det vakade! Fisken var aktiv och ett flertal vak bröt den spegelblanka ytan. Att sitta en varm vårkväll och se öringar bryta ytan i både försiktigt sörplande vak samt explosiva lufthopp är svårslaget. För en stund var det en norrländsk tjärn jag satt och tittade ut över, med vild guldskimrande öring.
/ Jimie
Håll Trouten + Gålö Cup vt11
Gålö Öring Cup, Dag 1
Halvtid i GÖC, det har gått bra (men hade kunnat gå betydligt mycket bättre). Vi tvekade väldigt mycket vart vi skulle börja fiska men bestämde oss till slut och åkte dit. Väl på plats tog det kanske 5 min innan Tommy tog första öringen. De kommande 45 minutrarna var galna. Vi landade 4 öringar varav den största vägde 4 kg, MEN så gott som alla fiskarna var något lekfärgade. Med 4:an i håven ringde vi in till domare och frågade om det var okey med små missfärgningar på magen men fick svaret att de skulle vara helt vita. 4:an fick gå tillbaka precis som en hygglig öring jag tog (kanske runt 2.5kg).
Hugg-bonanzan mattades av och vi började snart inse att vi fiskar havsöring, då får man inte bli bortskämd. Vi hade ett par hugg och några följen men inget riktigt hett. Mot slutet av dagen hade Tommy ett rejält hugg och vid nästa drift krokade jag en fisk, förmodligen samma. Trots tveksamheter kring färgen på magen så tog vi med den in. Jag hann också tappa en riktigt fin öring vid ett snabbstopp på väg hem.
Vid invägningen så blev det rejäla diskussioner kring min både min fisk och de andra som kommit in. De flesta hade fortfarande spår av lek så det var jäkligt svårbedömt om fiskarna skulle godkännas eller inte. Efter många om och men så bestämde domarna för att släppa igenom alla tveksamma fiskar, vilket innebär att även de vi släppte tillbaka hade blivit godkända. Istället för en klockren förstaplats ligger vi nu hack i häl, nr 2!
Gålö Öring Cup, Dag 2
Söndagen blev inte riktigt den succen som vi hade hoppats på. Efter kaptensmöte såg vi till att vara riktigt snabba iväg, det var de första timmarna som var hetast dagen innan. Efter en stund i båten var vi framme. Vi fiskade av en hotspot utan kontakt, när vi vände upp och körde den igen så hade jag en rejäl fisk efter. Den vände ett par meter ifrån båten och gjorde en rejäl virvel i vattnet framför oss. Strax därefter högg det på Niklas drag och fisken blev krokad. Efter en stunds fight gjorde den ett par snabba luftsprång innan den gick lös, riktigt trist då den var klart godkänd.
Niklas gör som en riktig sportfiskare ska göra och skyller på slöa krokar. Han byter och hinner med 4-5 kast innan det smäller igen. Fisken kämpar på riktigt bra innan den hamnar i håven, ingen bjässe men godkänd fisk. Inte alls dumt det där med att byta krokar tydligen!
I och med att morgonen skiftade till dag så blev fisket sämre. Klarblå himmel och stark sol brukar inte vara det bästa för havsöring och idag var inget undantag. Vi hade ett par hugg och ett par följen men ingen fisk som ville låta sig håvas.
På vägen hem stannade på på en plats där jag hade på en riktig fetöring dagen innan. Vi driftade igenom sträckan en gång utan kontakt. När vi gjorde det en andra gång så gick en riktigt fin öring upp från djupkanten och följde efter Tommys drag. Trots att vi driftade av sträckan flera gånger så kom vi inte närmre än så.
Vid invägningen visade det sig att fisket hade vart riktigt segt på söndagen, bara ett par fiskar upp. Förra året hamnade vi på tredje plats, i år blev det silver. Riktigt skoj att prestera bra och ha landat några fiskar. Samtidigt var det med en besk eftersmak som vi tog silverpokalen, då vi dagen innan la tillbaka två fiskar (pga vi trodde de hade klassats som lekfisk, vilket de inte hade gjort). Hade vi behållit de fiskarna så hade vi tagit en klar seger.
Gålö Öring Cup VT-2011 bjöd i alla fall på ett riktigt kanonväder och även om det påverkade fisket negativt så var det jäkligt skönt att spendera helgen i en båt i goda vänner sällskap! Mina team-kamrater Niklas och Tommy är två riktigt generösa själar och lät mig ta vårt prisbords riktiga pärla, en Twin Power C14 haspelrulle. Jag får se till att fiska riktigt bra nästa GÖC för att återgälda den generositeten!
Gålö Öring Cup, Dag 1
Första dagen i GÖC vt 2011! Förra året placerade vi oss på en bronsplats. Vi var glada över pallplatsen men långt ifrån nöjda, jag tappade en riktig bjässe bara en timme innan sista dagens invägning. Hade den fisken landats så hade det blivit guld, nu i år var det högst upp på prispallen vi hade vårt sikte.
Vi tvekade väldigt mycket om vart vi skulle börja fiska men bestämde oss till slut och åkte dit. Väl på plats tog det kanske 5 min innan Tommy tog första öringen. De kommande 45 minutrarna var galna. Vi landade 4 öringar varav den största vägde 4 kg, MEN så gott som alla fiskarna var något lekfärgade. Med 4:an i håven ringde vi in till domare och frågade om det var okey med små missfärgningar på magen men fick svaret att de skulle vara helt vita. 4:an fick gå tillbaka precis som en hygglig öring jag tog (kanske runt 2.5kg).
Tommy med dagens första
Jag med en av fiskarna som fick gå tillbaka (men borde ha vägts in).
Niklas med en 4kg firre (även den gick tillbaka då den borde ha vägts in).
Nicke med nr 2 för dagen.
Hugg-bonanzan mattades av och vi började snart inse att vi fiskar havsöring, då får man inte bli bortskämd. Vi hade ett par hugg och några följen men inget riktigt hett. Mot slutet av dagen hade Tommy ett rejält hugg och vid nästa drift krokade jag en fisk, förmodligen samma. Jag såg ganska tidigt att det var en riktigt stor (läs: lång) fisk och trodde att PB:t skulle lyfta rejält. Men väl i håven så var det en riktigt slips. Sjukt lång men sjukt smal. Trots tveksamheter kring färgen på magen så tog vi med den in. Jag hann också tappa en riktigt fin öring vid ett snabbstopp på väg hem.
80 cm lång och strax under 3kg (rekord av något slag?). En sån fisk borde väga runt 7kg!
Jag bjuder på att bli kallad "Spjutet" resten av dagen.
Vid invägningen så blev det rejäla diskussioner kring både min fisk och de andra som kommit in. De flesta hade fortfarande spår av lek så det var jäkligt svårbedömt om fiskarna skulle godkännas eller inte. Efter många om och men så bestämde sig domarna för att släppa igenom alla tveksamma fiskar, vilket innebär att även de vi släppte tillbaka hade blivit godkända. Istället för en klockren förstaplats ligger vi nu hack i häl, nr 2!
Gålö Öring Cup, Dag 2
Söndagen blev inte riktigt den succen som vi hade hoppats på. Efter kaptensmöte såg vi till att vara riktigt snabba iväg, det var de första timmarna som var hetast dagen innan. Efter en stund i båten var vi framme. Vi fiskade av en hotspot utan kontakt, när vi vände upp och körde den igen så hade jag en rejäl fisk efter. Den vände ett par meter ifrån båten och gjorde en rejäl virvel i vattnet framför oss. Några minuter senare högg det på Niklas drag och fisken blev krokad. Efter en stunds fight gjorde den ett par snabba luftsprång innan den gick lös, riktigt trist då den var klart godkänd.
Niklas gör som en riktig sportfiskare ska göra och skyller på slöa krokar. Han byter och hinner med 4-5 kast innan det smäller igen. Fisken kämpar på riktigt bra innan den hamnar i håven, ingen bjässe men godkänd fisk. Inte alls dumt det där med att byta krokar tydligen!
I och med att morgonen skiftade till dag så blev fisket sämre. Klarblå himmel och stark sol brukar inte vara det bästa för havsöring och idag var inget undantag. Vi hade ett par hugg och ett par följen men ingen fisk som ville låta sig håvas.
På vägen hem stannade på på en plats där jag hade på en riktig fetöring dagen innan. Vi driftade igenom sträckan en gång utan kontakt. När vi gjorde det en andra gång så gick en riktigt fin öring upp från djupkanten och följde efter Tommys drag. Trots att vi driftade av sträckan flera gånger så kom vi inte närmre än så.
Vid invägningen visade det sig att fisket hade vart riktigt segt på söndagen, bara ett par fiskar upp. Förra året hamnade vi på tredje plats, i år klev vi upp ett steg på prispallen och kammade hem silvret. Riktigt skoj att prestera bra och ha landat några fiskar. Samtidigt var det med en besk eftersmak som vi tog silverpokalen, då vi dagen innan la tillbaka två fiskar (pga vi trodde de hade klassats som lekfisk, vilket de inte hade gjort). Hade vi behållit de fiskarna så hade vi tagit en klar seger.
Tillbaka till invägningen.
Sammanfattning
Gålö Öring Cup VT-2011 bjöd i alla fall på ett riktigt kanonväder och även om det påverkade fisket negativt så var det jäkligt skönt att spendera helgen i en båt i goda vänner sällskap! Mina team-kamrater Niklas och Tommy är två riktigt generösa själar och lät mig ta vårt prisbords riktiga pärla, en Twin Power C14 haspelrulle. Jag får se till att fiska riktigt bra nästa GÖC för att återgälda den generositeten!
Nr 1 Team Öhman, Nr 2 Håll Trouten, Nr 3 Va fan Hände?
/ Jimie
Santiago + Flugfiske i Norden
I helgen som var så hjälpte Team Santiago till i Flugfiske i Nordens monter under 2011 års Flugfiskemässa. Det var riktigt skoj att träffa en massa bekanta och prata flugfiske. Det är inte utan att man börjar se ljuset i tunneln, våren kanske hittar hit tillslut!
På lördagen efter mässan blev det middag för att fira Leif Millings nya bok. Förutom Milling var det ett helt gäng som var med och festade loss!
William, P-A, Jimie
Jocke med en efterlängtad kall!
Crazy boy Täcket
Så fort isarna går kommer bloggen att uppdateras mer frekvent. Havsöringsfisket är efterlängtat!
/ Jimie
Flugfiske i Norden
Yes, det stämmer! Blev i lördags invald till att sitta i styrelsen för tidningen Flugfiske i Norden, ett både väldigt presigefullt och krävande uppdrag. Mitt uppdrag inom styrelsen kommer inte vara bundet till ett specifikt område (nu i början i alla fall) utan jag kommer tillsammans med de andra att forma en arbetsplan för FiN:s utveckling och mål.
För mig var det många nya ansiken och händer att skaka, samtidigt som jag var bekant med de flesta namnen sen tidigare. En sak är säkert i alla fall, att det är ett otroligt kompetent och positivt gäng som sitter i styrelsen. Jag skickar ett enormt tack till William Moberg-Faulds, ny ordförande, för förtroendet att kasta in mig, ett relativt okänt namn, bland veteranerna!
/ Jimie
För mig var det många nya ansiken och händer att skaka, samtidigt som jag var bekant med de flesta namnen sen tidigare. En sak är säkert i alla fall, att det är ett otroligt kompetent och positivt gäng som sitter i styrelsen. Jag skickar ett enormt tack till William Moberg-Faulds, ny ordförande, för förtroendet att kasta in mig, ett relativt okänt namn, bland veteranerna!
/ Jimie
Recension: Drömån - Mitt myggfiskeparadis
Drömån - Mitt myggfiskeparadis!
Fiskefilmaren Thomas Öhman har under 7 somrar på egen hand begett sig ut i vildmarken på jakt efter sin drömå. Med kanot, fiskespön och filmkameran har han på egen hand dokumenterat sitt fiske under de sju somrarna, resultatet är 1 tim 45 min fantastiskt material. Trots slående vacker natur och gyllene öringar så är det verket i sig som imponerar mest. Som tittare utmanas man att tänka bortom scenerna, försöka gissa hur många timmars slit som ligger bakom en lyckad scen. Kanotfärden går igenom små outforskade strömmar och lugna sel, både stor harr och öring krokas i denna 10 mil långa padling. Det här är en fiskefilm som sticker ut ur mängden på grund av det oerhörda jobb som Thomas har lagt ner. Drömån är "a one man show"!
En stark rekomendation av Team Santiago!
Trailer:
Gålö Öring Cup Ht2010
Återigen var det dax för Gålö Öring Cup. Redan ett par veckor innan var Niklas och Tommy jäkligt laddade ...jag var jäkligt tveksam, Jimie och höstfiske efter havsöring rimmar inte bra ihop. När det väl började närma sig så ökade suget en hel del ändå. Helgen innan gjorde vi ett pass i samma område, vi hade flera följen och jag tappade en rejäl firre.
Söndag
Söndagen bjöd på uselt väder och uselt fiske. Trots oavbrutet regn under hela dagen så visade vi en enorm moral och kastade oavbrutet från början till start. Idag ville inte äns gäddorna vara med och leka. Det var först mitt på dagen som Niklas hade ett mäktigt hugg, fisken gick inte att pressa upp till ytan utan åkte istället ner på botten och ställde sig. Draget som niklas använde hade två trekrokar, tyvärr fastnade en av dem i botten och fisken kunde gå loss. En bitterhet spred sig över Team Håll Trouten. Även Tommy hade ett riktigt fint hugg när han kastade av en het strandremsa, fisken släppte dock ganska tidigt, så vi hann inte heller se den fisken. När det var 30min kvar att fiska åkte vi tillbaka mot start/mål området. På vägen hem såg vi en fin strandremsa där jag fiskat (och fått fisk) tidigare, så beslutade oss att det var det sista stället vi skulle fiska av. Båten gled in mot en liten vik och jag kastade. Efter ett par vevtag kände jag ett pick mot draget, så jag gjorde ett snabbt vevstopp och kände hugget. Jag gjorde ett rejält mothugg och fisken satt krokad, den här gången kände jag direkt att det var öring. Tyvärr kände jag ganska omgående att det inte var någon större fisk, men det hindrade inte fisken från att ge en riktigt rolig fight. Det var en riktigt pigg fisk som tillslut kunda krokas av och fotas innan den fick gå tillbaka, extra skoj var det att det var en otroligt blank vild öring. Tyvärr var fisken inte godkänd, så Ht 2010 blev fisklös för Håll Trouten!
Lördag
Väl på plats första dagen så var det 17 anmälda team, bottenrekord dvs. Vädret var helt okey, lite blåsigt och lite kallt, men ändå inget att egentligen klaga över. Efter genomgången drog vi snabbt iväg för att jaga silvret. Och jaga fick vi göra! På en av de hetare öringsträckorna smäller det till på Niklas spö, pulsen stiger och förväntningarna är skyhöga. Det är riktigt bra böj på spöt, men knyckarna är tunga och långsamma, så ser inte en drillning av öring ut. Mycket riktigt var det en gädda som klivit på. Dagen fortsatte i gäddornas tecken och när tävlingsdag 1 var slut så hade vi krokat tillräckligt mycket gädda för att ta pallplats på Värtan Cup. Vi hade ett par hugg som förmodligen var öringar, ett av dem fick jag när jag fiskade av en het öringssträcka. Ett snabbt pick och sen ett rejält hugg sen var draget borta och jag började veva in löslina. Hugget kändes öring, men det måste vart gädda, en öring knippsar inte av flätlinan! När jag fått upp linan såg jag att den inte alls var av utan att det var beteslåset som gått upp! Dubbel bitterhet, tappad fisk och ett handgjort Runis i bejbybajs var borta.
Väl på plats första dagen så var det 17 anmälda team, bottenrekord dvs. Vädret var helt okey, lite blåsigt och lite kallt, men ändå inget att egentligen klaga över. Efter genomgången drog vi snabbt iväg för att jaga silvret. Och jaga fick vi göra! På en av de hetare öringsträckorna smäller det till på Niklas spö, pulsen stiger och förväntningarna är skyhöga. Det är riktigt bra böj på spöt, men knyckarna är tunga och långsamma, så ser inte en drillning av öring ut. Mycket riktigt var det en gädda som klivit på. Dagen fortsatte i gäddornas tecken och när tävlingsdag 1 var slut så hade vi krokat tillräckligt mycket gädda för att ta pallplats på Värtan Cup. Vi hade ett par hugg som förmodligen var öringar, ett av dem fick jag när jag fiskade av en het öringssträcka. Ett snabbt pick och sen ett rejält hugg sen var draget borta och jag började veva in löslina. Hugget kändes öring, men det måste vart gädda, en öring knippsar inte av flätlinan! När jag fått upp linan såg jag att den inte alls var av utan att det var beteslåset som gått upp! Dubbel bitterhet, tappad fisk och ett handgjort Runis i bejbybajs var borta.
Några av bilderna från lördagen:
Snöigt och kallt
Tommy hävdar bestämt att han kände fisken naffsa och därför drog på ett rejält mothugg :)
Incoming!
Fisk! ...Näe, det är gädda!
Nu då! ...näe, gädda.
Min tur, och såklart... Gädda!
Många gäddor blev det, riktigt bra fart på dem också, men vi ville ha öring!
Söndag
Söndagen bjöd på uselt väder och uselt fiske. Trots oavbrutet regn under hela dagen så visade vi en enorm moral och kastade oavbrutet från början till start. Idag ville inte äns gäddorna vara med och leka. Det var först mitt på dagen som Niklas hade ett mäktigt hugg, fisken gick inte att pressa upp till ytan utan åkte istället ner på botten och ställde sig. Draget som niklas använde hade två trekrokar, tyvärr fastnade en av dem i botten och fisken kunde gå loss. En bitterhet spred sig över Team Håll Trouten. Även Tommy hade ett riktigt fint hugg när han kastade av en het strandremsa, fisken släppte dock ganska tidigt, så vi hann inte heller se den fisken. När det var 30min kvar att fiska åkte vi tillbaka mot start/mål området. På vägen hem såg vi en fin strandremsa där jag fiskat (och fått fisk) tidigare, så beslutade oss att det var det sista stället vi skulle fiska av. Båten gled in mot en liten vik och jag kastade. Efter ett par vevtag kände jag ett pick mot draget, så jag gjorde ett snabbt vevstopp och kände hugget. Jag gjorde ett rejält mothugg och fisken satt krokad, den här gången kände jag direkt att det var öring. Tyvärr kände jag ganska omgående att det inte var någon större fisk, men det hindrade inte fisken från att ge en riktigt rolig fight. Det var en riktigt pigg fisk som tillslut kunda krokas av och fotas innan den fick gå tillbaka, extra skoj var det att det var en otroligt blank vild öring. Tyvärr var fisken inte godkänd, så Ht 2010 blev fisklös för Håll Trouten!
Några bilder från söndagen:
Riktigt ruskväder. Regnade oavbrutet från morgon till eftermiddag.
Händer, axlar och rygg tar rejält med stryk under två dagars intensivt fiske.
Men när öringen hugger är det klart värt mödan!
Även en liten öring ger ett rejält glädjerus, särskilt om den är så här blank. Att bakre fettfenan är hel betyder att det är en vild fisk, då gäller det att vara försiktig med fisken och bara ha den ovan ytan en snabbis innan den får gå tillbaka. En liten öring, men en lycklig fiskare :)
Räkna med en fet revanch på vårtävlingen 2011, då kommer Team Håll Trouten börja leverera igen ;)
Premier Havsöring!
Jag, Niklas och Tommy (Dvs Håll Trouten) körde premierfisket efter havsöring igår, som samtidigt var ett genrep innan Gålö Öring Cup som går nästa helg. Jag är som bekant en ganska pessimistisk höstfiskare så jag räknade kallt med ett heldött fiskepass. Men även om vi inte fick upp någon öring så blev det riktigt spännande ändå!
Ganska direkt åkte vi till ett ställe där jag har fått en del öring och vet att det går riktiga pjäser. I ett av de första kasten kände jag ett tydligt "pick" och försökte lura på fisken med ett vevstopp, men det gick inte så jag vevade in draget mot båten... efter, i ett lugnt tempo, kommer en jätteöring som både jag och Tommy uppskattar till runt 6kg. Adrenalinet börjar pumpa stenhårt och ett par kast senare är det Tommy som har fisken efter sitt drag, utan att hugga följer fisken med nästan fram till båten och vänder sedan upp sig för att vi ska se hur jäkla fet den är. Där rök ett rejält PB för oss båda.
Lite senare på dagen kastar vi av ett annat ställe som ser riktigt hett ut. Jag står precis och snackar med grabbarna om hur mycket fisk man missar för att man inte fiskar aktivt med mycket vevstopp. Båten driver just in över grundplatån och jag lägger ett perfekt kast in i en liten vik, och av nån anledning glömmer jag helt av allt som heter fisketeknik, så när Tommy ropar att jag har en öring efter så sliter jag upp draget istället för att vevstoppa... Orutin på årets första pass! Tommy uppskattade fisken till runt 3kg, så jag missar dagens andra kanonfirre.
Vi mötte upp Jocke som var ute och jobbade med båten under dagen, han kom med ett hett tips som vi avslutade med. Det var verkligen ett riktigt fint ställe och vi sa direkt att här måste det stå fisk! Medans vi stannar upp båten lägger jag in ett kast mot strandkanten, nästan direkt pickar det till och jag säger till grabbarna att jag har hugg. Nu har jag lärt mig av tidigare misstag och gör ett litet ryck följt av ett rejält vevstopp, då smäller det på ordentligt! Chocken av styrkan i hugget gör att jag istället för att göra ett bra mothugg får anstränga mig för att hålla i spöt, två rejäla skakning senare så går fisken loss. Jag såg den aldrig, men att det var en feting jag tappade står det inget tvivel om... Så missade jag dagens tredje kanonfirre!
Mer än så blev det inte. Ruggigt surt att missa sånna fiskar, särskilt den sista som jag borde ha fått till ett bättre mothugg på. Samtidigt var det mäktigt att se en sån jätteöring som den första, jag har aldrig sett en så stor öring så tydligt. Sen var det en riktigt fin dag där vi bitvis hade en stor havsörn seglande över oss, mäktigt!
Det kanske kan bli en höstfiskare av mig ändå :) /Jimie
Gädda i kastnät?
Kanske en framtida sportfiskemetod? Kom ihåg var ni såg det först ;)
Abborrejakt i Mälaren
Jag har vart ute och fiskat ett gäng gånger med Niklas och Tommy (även Täcket och Jocke har hakat på varsin gång) under de senaste veckorna, vi har fiskat i mälaren på jakt efter den gäckande storabborren. Att fiska abborre är lätt, att fiska storabborre är inte lätt! Varje tur har i princip varit ett mantra av följande förväntningar;
Niklas: "Det kommer att bli borre på kilot idag"
Jag: "Ja, idag känns det jävligt hett!"
Tommy: "Ähh, abborre!? Det blir stor havsöring idag, ja, eller gös, monstergös!"
(Tommy utnämns helt klart den stora optimisten, räknar med havsöring på sommaren, på dan, på jigg! Helt rätt :)
Trots skyhöga förväntningar så har fisket inte riktigt levererat. Visst har det blivit ett gäng borrar men det har vart riktigt trögt och de största borrarna har vi bara lyckats lura upp på löjmete, som visserligen är riktigt spännande! Jag har också fiskat en hel del med popper, det är ruggigt spännande att se hur en abborre i en explosion bryter ytan och hugger på poppern, har ni inte provat det: gör det! Hur som helst är jag säker på att en dag snart smäller det, och då smäller rejält för ställena har ruggig potential!
Jag avslutar som vanligt med några bilder och påståendet att mälarens abborrar måste vara bland sveriges vackraste, ljust silvriga med otroligt orangea bukfenor!
/ Jimie
Niklas: "Det kommer att bli borre på kilot idag"
Jag: "Ja, idag känns det jävligt hett!"
Tommy: "Ähh, abborre!? Det blir stor havsöring idag, ja, eller gös, monstergös!"
(Tommy utnämns helt klart den stora optimisten, räknar med havsöring på sommaren, på dan, på jigg! Helt rätt :)
Trots skyhöga förväntningar så har fisket inte riktigt levererat. Visst har det blivit ett gäng borrar men det har vart riktigt trögt och de största borrarna har vi bara lyckats lura upp på löjmete, som visserligen är riktigt spännande! Jag har också fiskat en hel del med popper, det är ruggigt spännande att se hur en abborre i en explosion bryter ytan och hugger på poppern, har ni inte provat det: gör det! Hur som helst är jag säker på att en dag snart smäller det, och då smäller rejält för ställena har ruggig potential!
Jag avslutar som vanligt med några bilder och påståendet att mälarens abborrar måste vara bland sveriges vackraste, ljust silvriga med otroligt orangea bukfenor!
/ Jimie
Fiskefilm i Strömmen
Jag pratade med William i ett helt annat ärende när han sa att han och Peter skulle till Stockholmsström nästa dag och filma laxfiske till en kommande TV-produktion. Trots att jag inte är någon strömmenfiskare så visade det sig att jag ändå kunde komma till hands med tips om fisket där (ibland är det bra att minnas det man snappar upp om vattnen i sin närhet!), så jag styrde upp så att jag kunde vara med vid inspelningen dagen efter.
De började filma redan tidigt på morgonen och såg stigande laxar omkring sig. Särskilt en var uppe med jämna mellanrum, det var en riktigt blank torped som vi uppskattade till 10+. Trots stigande fisk, bra förutsättningar med vattennivåer och en variant på B3-bonkern som jag band upp så blev aldrig någon fisk krokad... Laxfiske är alltid laxfiske, and it will bring you down! Under lunchpausen kom det förövrigt en spinnfiskare och plockade "vår" lax... Vågen stannade på strax över 13kg. En fin bit, hade vart ännu finare om William eller Peter hade fått tagit den på fluga!
Jag passade på att klämma några bilder också:
/ Jimie
De började filma redan tidigt på morgonen och såg stigande laxar omkring sig. Särskilt en var uppe med jämna mellanrum, det var en riktigt blank torped som vi uppskattade till 10+. Trots stigande fisk, bra förutsättningar med vattennivåer och en variant på B3-bonkern som jag band upp så blev aldrig någon fisk krokad... Laxfiske är alltid laxfiske, and it will bring you down! Under lunchpausen kom det förövrigt en spinnfiskare och plockade "vår" lax... Vågen stannade på strax över 13kg. En fin bit, hade vart ännu finare om William eller Peter hade fått tagit den på fluga!
Jag passade på att klämma några bilder också:
/ Jimie
Ligster och storabborrar!
Skulle ta en avskedstur med Santiago-Mats innan han åker hem till Manilla, siktet var inställt på Drevviken och självklart var det Klamüdia som skulle ta oss till grundet. Men !MEN! för andra gången irad hade ligister varit framme med sina långa smutsiga fingrar. Kättingen var avklippt och åror, ankare, håv, rep mm var stulet och båten var nedknuffad i vattnet... hyggligt!
Vi kände oss klart irriterade och funderade på att åka hem, men bestämde oss att det inte skulle förstöra vår sista chans till en romantisk fisketur innan han och Maria åker hem. Vi tog ett snabbt beslut och ringde den Eminenta Herr Bäckström och bad om att få låna Förlisia, vilket gick bra. 20 minuter senare satt vi och guppade i Orlången. Fisket gick riktigt segt (den lilla stunden vi hade på oss pga allt krångel) men efter ett tag så högg det till på mitt spö. Jag var ganska säker på att det var en gädda, men upp kom en ruggigt fin abborre... Kanske den största jag krokat (var är vågen när man behöver den!?). Fastnade på bild gjorde den dock. Vad vägde den tro?
Mvh / Jimie
Vi kände oss klart irriterade och funderade på att åka hem, men bestämde oss att det inte skulle förstöra vår sista chans till en romantisk fisketur innan han och Maria åker hem. Vi tog ett snabbt beslut och ringde den Eminenta Herr Bäckström och bad om att få låna Förlisia, vilket gick bra. 20 minuter senare satt vi och guppade i Orlången. Fisket gick riktigt segt (den lilla stunden vi hade på oss pga allt krångel) men efter ett tag så högg det till på mitt spö. Jag var ganska säker på att det var en gädda, men upp kom en ruggigt fin abborre... Kanske den största jag krokat (var är vågen när man behöver den!?). Fastnade på bild gjorde den dock. Vad vägde den tro?
Mvh / Jimie
Karp Diem
Fånga dagen, fånga karpen... Snarare missa dagen, missa karpen. Jag och Jocke körde ett pass igår kväll/natt. Den här gången var vi laddade, då vi läst på, skaffat superbete (ostbågar) och vässat krokarna till fulländning. Vi hade hoppats kunna börja medans det fortfarande fanns lite ljus kvar ute, men det var på gränsen. Vi han knappt knyta på flugorna innan det var kolsvart... Så pannlampor; på! I övrigt funkade min inte nu heller, trots att jag köpt en ny. Kanske hänger på att batterierna inte var färska...
Resultatet blev Jimie /Jocke - Karpen = 2-0. Men det var inget skrytresultat med tanke på att både den fångade spegelkarpen och gräskarpen låg en stadig bit under kilot. Näe, det var klart inte värt att gå runt som en zombie hela dagen efter för 2 småfiskar.
/ Jimie
Resultatet blev Jimie /Jocke - Karpen = 2-0. Men det var inget skrytresultat med tanke på att både den fångade spegelkarpen och gräskarpen låg en stadig bit under kilot. Näe, det var klart inte värt att gå runt som en zombie hela dagen efter för 2 småfiskar.
/ Jimie
Splitcane bytes?
För ett par år sen kom jag över ett splitcane spö på auktion. Spöt saknar signatur så jag
har fått hjälp av flera duktiga bambu-kännare att sätta märke på det, de flesta inkl. Lars-Åke Ohlsson
menar att det är ett Pezon et Michell spö, 8'6 ft i klass 4/5.
Jag har fiskat en del med spöt och det funkar bra och är i gott skick, men jag har ändå svårt för
den paraboliska aktionen så det står mest och samlar damm. Alltså funderar jag på att låta någon annan
ta över det.
Kanske någon av er har ett spö föredömligt en klass 4/5(kanske även en rulle skulle funka) som skulle göra ett bra byte? Självklart går det bra att kolla spöt och provkasta med det innan bytet!
...canespöt kastar bra (drillar fantastiskt!) och är i bra skick, så vill inte byta mot några nybörjarprylar! Har du nått bra byte? Skriv i kommentarinlägget så hör jag av mig!
Mvh / Jimie
---------------------------------------------------------------------------------------
*Edit: I övrigt tog vi bort ett inlägg som var ämnat som ett humoristiskt inslag, fotat från en 5-kamp i midsommras, men som föll i dålig jord. Vi ber om ursäkt för detta och håller med (Johan) om att det hamnade lite snett!
har fått hjälp av flera duktiga bambu-kännare att sätta märke på det, de flesta inkl. Lars-Åke Ohlsson
menar att det är ett Pezon et Michell spö, 8'6 ft i klass 4/5.
Jag har fiskat en del med spöt och det funkar bra och är i gott skick, men jag har ändå svårt för
den paraboliska aktionen så det står mest och samlar damm. Alltså funderar jag på att låta någon annan
ta över det.
Kanske någon av er har ett spö föredömligt en klass 4/5(kanske även en rulle skulle funka) som skulle göra ett bra byte? Självklart går det bra att kolla spöt och provkasta med det innan bytet!
...canespöt kastar bra (drillar fantastiskt!) och är i bra skick, så vill inte byta mot några nybörjarprylar! Har du nått bra byte? Skriv i kommentarinlägget så hör jag av mig!
Mvh / Jimie
---------------------------------------------------------------------------------------
*Edit: I övrigt tog vi bort ett inlägg som var ämnat som ett humoristiskt inslag, fotat från en 5-kamp i midsommras, men som föll i dålig jord. Vi ber om ursäkt för detta och håller med (Johan) om att det hamnade lite snett!
Jämtland; En snabbis!
Snart slut på semestern och jag och flickvännen hade sedan länge sagt att vi skulle göra en liten flugfiskeresa ihop. Hon gillar fiske och har mer än en gång knipit fina fiskar på spinn, men hon hade aldrig provat flugfisket. Det första och svåraste uppdraget var att hitta ett par vadare som passar. Är man kort och har små fötter är det inte lätt... inte lätt alls! Till slut hittade vi ett riktigt bra sett, Guideline-vadare och Vision-skor på Stockholms Flugfiskecenter. En bra affär det där och fantastisk personal!
För egen del bestog resan främst av att hjälpa till så att tjejen skulle få igång kasttekniken, något som faktiskt lyckades riktigt bra! Det är nästan så att man hör glömt hur många moment det är som ska kombineras för att få en bra kastrytm, men det lyckades hon riktigt bra med. På slutet av dag två (sista dagen) höll linbågarna riktigt fin klass.
Efter ett samtal med Jocke visade det sig att han var på väg hem från nordligare breddgrader, när vi frågade om han ville komma och finfiska lite så kunde han ju inte motstå det erbjudandet. Dagen efter dök han upp med gott sjävförtroende från en dags lyckat fiske i Borga (läs inlägget under).
Fisket för vår del blev lyckat... För min del blev det lyckat, för Jockes del blev det LYCKAT! Under de ljusa timmarna vakade det väldigt sporadiskt och fisken var ganska svår. Vi lyckades ändå ta ett par fiskar runt kilot, men när mörkret började falla på, då blev det magiskt! Jag vadade ut i den lugnflytande ån och överallt omrking mig vakade stor fisk, lätta att lura till hugg.
Jag stog precis och krokade av en kilos öring när jag hör Jocke ropa "Fish on", tjejen hade också nyss fått en liten öring. Kul att alla får fisk! 10 min senare ropar Jocke något mer ansträngd "...jag tror att den är ganska rejäl den här". Vafan, håller han fortfarande på att drilla fisken, tänkte jag. Jag ropade tillbaka och frågade om jag skulle komma och hjälpa med håvning, Jocke trodde att det kunde behövas. När jag kom fram till Jocke så diskuterade vi om fisken var felkrokad eller inte, den såg ju inte så stor ut, kanske 1½kg. Fisken verkade hur som helst inte redo att ge sig än på ett tag, så jag passade på att fota fighten lite. Vid ett tillfälle simmade fisken in bredvid mig och jag fotade den med blixten i mörkret, då såg jag att det var en riktigt rejäl fisk! Jocke frågade om den såg stor ut... "Näe, 1½ ungefär" ljög jag med en skakig röst, onödigt att sätta igång nerverna på honom i onödan, eller spä på frustrationen om den skulle slita sig. Fighten fortsatte och tillslut, efter ca en halvtimme, var fisken redo att håvas. Håvningen gick bra och först då såg Jocke hur stor fisken var... Och stor var den! Vågen stannade på 2.6kg. Öring, 2.6kg på torrrfluga, det är en drömfisk!
...och enligt god Team Santiago tradition gör en fisk på över 2kg att fångstmannen måste både bada och bjuda på Champagne, så det kom Jocke såklart inte undan med.
Som kuriosa kan också sägas att öringen var ett stort plåster på såret, ett par timmar innan hade Jocke blindfiskat av en forsnacke med en stor nattslända då en enorm öring går upp och tagit flugan. Öringen rullade och visade upp en otroligt fet kropp innan den slet av tafsen och gick tilbaka. Man ska passa sig för att uppskatta vikten på en sån fisk, men att 2.6 öringen var en småfisk i jämförelse är det ingen tvekan om.
Resan var kort men intensiv och trots de fina fiskarna var det klart mest positiva att flickvännen verkligen uppskattade flugfisket och tyckte att det var riktigt skoj! Jag gissar att nästa års resa kan bli ett par dagar längre! :)
Jag slänger upp ett urval av bilderna från helgen!
/ Jimie
För egen del bestog resan främst av att hjälpa till så att tjejen skulle få igång kasttekniken, något som faktiskt lyckades riktigt bra! Det är nästan så att man hör glömt hur många moment det är som ska kombineras för att få en bra kastrytm, men det lyckades hon riktigt bra med. På slutet av dag två (sista dagen) höll linbågarna riktigt fin klass.
Efter ett samtal med Jocke visade det sig att han var på väg hem från nordligare breddgrader, när vi frågade om han ville komma och finfiska lite så kunde han ju inte motstå det erbjudandet. Dagen efter dök han upp med gott sjävförtroende från en dags lyckat fiske i Borga (läs inlägget under).
Fisket för vår del blev lyckat... För min del blev det lyckat, för Jockes del blev det LYCKAT! Under de ljusa timmarna vakade det väldigt sporadiskt och fisken var ganska svår. Vi lyckades ändå ta ett par fiskar runt kilot, men när mörkret började falla på, då blev det magiskt! Jag vadade ut i den lugnflytande ån och överallt omrking mig vakade stor fisk, lätta att lura till hugg.
Jag stog precis och krokade av en kilos öring när jag hör Jocke ropa "Fish on", tjejen hade också nyss fått en liten öring. Kul att alla får fisk! 10 min senare ropar Jocke något mer ansträngd "...jag tror att den är ganska rejäl den här". Vafan, håller han fortfarande på att drilla fisken, tänkte jag. Jag ropade tillbaka och frågade om jag skulle komma och hjälpa med håvning, Jocke trodde att det kunde behövas. När jag kom fram till Jocke så diskuterade vi om fisken var felkrokad eller inte, den såg ju inte så stor ut, kanske 1½kg. Fisken verkade hur som helst inte redo att ge sig än på ett tag, så jag passade på att fota fighten lite. Vid ett tillfälle simmade fisken in bredvid mig och jag fotade den med blixten i mörkret, då såg jag att det var en riktigt rejäl fisk! Jocke frågade om den såg stor ut... "Näe, 1½ ungefär" ljög jag med en skakig röst, onödigt att sätta igång nerverna på honom i onödan, eller spä på frustrationen om den skulle slita sig. Fighten fortsatte och tillslut, efter ca en halvtimme, var fisken redo att håvas. Håvningen gick bra och först då såg Jocke hur stor fisken var... Och stor var den! Vågen stannade på 2.6kg. Öring, 2.6kg på torrrfluga, det är en drömfisk!
...och enligt god Team Santiago tradition gör en fisk på över 2kg att fångstmannen måste både bada och bjuda på Champagne, så det kom Jocke såklart inte undan med.
Som kuriosa kan också sägas att öringen var ett stort plåster på såret, ett par timmar innan hade Jocke blindfiskat av en forsnacke med en stor nattslända då en enorm öring går upp och tagit flugan. Öringen rullade och visade upp en otroligt fet kropp innan den slet av tafsen och gick tilbaka. Man ska passa sig för att uppskatta vikten på en sån fisk, men att 2.6 öringen var en småfisk i jämförelse är det ingen tvekan om.
Resan var kort men intensiv och trots de fina fiskarna var det klart mest positiva att flickvännen verkligen uppskattade flugfisket och tyckte att det var riktigt skoj! Jag gissar att nästa års resa kan bli ett par dagar längre! :)
Jag slänger upp ett urval av bilderna från helgen!
/ Jimie
Tännåöring på film!
Medans Jocke drillade passade jag på att filma! Om ni undrar varför Jocke säger "Fan vad sjukt" och inte förstår varför, så är det en ganska sjuk grej som händer. Jocke har kastat på den främre av två öringar i 1½ kilos klassen. En bit in i fighten tycker man ju att den andra öringen (som bara stod 1 meter bakom) borde ha blivit skrämd, MEN 12 sek in i klippet går det att se hur den krokade öringen plaskar till i ytan och strax efter går den andra öringen upp i ett försiktigt vak, 20 cm upp! Det är sjukt!
/ Jimie
