Borgafjäll

Under semestern drog jag upp till stugan i norra Ångermanland. Efter ett par dagars terapiarbete med gräsklipparen, kände jag suget efter att dänga flugspöet. Jag hoppade in i bilen och begav mig till Borgafjäll, som ligger drygt en timmes bilfärd från stugan. När jag kom fram så var det ganska disigt och det duggade lite.

 

 

Med vädererfarenheterna från årets tidigare resor, tändes hoppet om att kunna hitta några vakande öringar! Efter att jag riggat spöet och dragit på mig vadarna, begav jag mig ned till ån. Det dröjde inte länge innan jag såg vakande fisk. Till en början såg jag inga sländor, men när jag kom närmare vattnet såg jag att det kläckte en hel del små bruna dagsländor. Valde ut en fisk att börja kasta på, smög dit medans fisken fortsatte att äta. Undertiden såg jag flera vakande fiskar och hoppet höjdes ännu mer. Lade ut flugan en bra bit över den vakande fisken och sen var det helt dött… Även de andra fiskarna i närheten slutade vaka, hoppet gick ned. Fiskarna var verkligen sjukt skygga. Jag smög och kröp runt i buskarna och på stranden och lyckades tillslut kroka ett par mindre öringar. Jag begav mig någon kilometer nedströms för att försöka hitta några lite större öringar, där ån mynnar ut i ett litet sel.

 

 

Som jag hade hoppats så vakade det ett par större fiskar där. Jag smög ut i vattnet, utan att jag skrämma dem. Men när jag la ut flugan i vattnet slutade de att vaka, hoppet sjönk igen. Gick upp ur vattnet och ställde mig och väntade på att de skulle börja vaka igen. Efter nästan en timme på stranden kom det lite mer regn och de större öringarna började vaka igen. Smög ut till samma ställe och lade ut flugan mot den största som gick att nå. Fisken tog inte flugan, men den fortsatte vaka! Lade ut flugan över fisken ett par gånger utan resultat. Bytte fluga och försökte igen. Första kastet blev någon decimeter för kort. Andra kastet blev helt perfekt och fisken gick upp och tog flugan! Fighten blev till en början riktigt intensiv, med flera luftfärder och rusningar. När fisken hoppade såg jag att det var en riktigt fin rödskimrande öring. Efter en stund lugnade den ned sig och ställde sig och tjurade vid botten. Tillslut lyckades jag håva den och vågen visade 1,2 kg. Då jag var själv ute blev det lite svårt med bilderna, men jag hade tur då det kom en farbror som kunde ta ett par bilder, Tack för det!

 

 

Regnet blev mer ihållande och fisken slutade vaka helt. Då kände jag att det var dags att kasta in handuken efter en riktigt rolig och utmanande fiskedag!

 

// Jocke


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0