Fiskefilm i Strömmen
Jag pratade med William i ett helt annat ärende när han sa att han och Peter skulle till Stockholmsström nästa dag och filma laxfiske till en kommande TV-produktion. Trots att jag inte är någon strömmenfiskare så visade det sig att jag ändå kunde komma till hands med tips om fisket där (ibland är det bra att minnas det man snappar upp om vattnen i sin närhet!), så jag styrde upp så att jag kunde vara med vid inspelningen dagen efter.
De började filma redan tidigt på morgonen och såg stigande laxar omkring sig. Särskilt en var uppe med jämna mellanrum, det var en riktigt blank torped som vi uppskattade till 10+. Trots stigande fisk, bra förutsättningar med vattennivåer och en variant på B3-bonkern som jag band upp så blev aldrig någon fisk krokad... Laxfiske är alltid laxfiske, and it will bring you down! Under lunchpausen kom det förövrigt en spinnfiskare och plockade "vår" lax... Vågen stannade på strax över 13kg. En fin bit, hade vart ännu finare om William eller Peter hade fått tagit den på fluga!
Jag passade på att klämma några bilder också:
/ Jimie
De började filma redan tidigt på morgonen och såg stigande laxar omkring sig. Särskilt en var uppe med jämna mellanrum, det var en riktigt blank torped som vi uppskattade till 10+. Trots stigande fisk, bra förutsättningar med vattennivåer och en variant på B3-bonkern som jag band upp så blev aldrig någon fisk krokad... Laxfiske är alltid laxfiske, and it will bring you down! Under lunchpausen kom det förövrigt en spinnfiskare och plockade "vår" lax... Vågen stannade på strax över 13kg. En fin bit, hade vart ännu finare om William eller Peter hade fått tagit den på fluga!
Jag passade på att klämma några bilder också:
/ Jimie
Hjälp! Stort och säkert eller Guld och nytt?!
Kommer att dra iväg fre-sön och fiska torrfluga men har lite svårt att bestämma mig vart jag ska åka. Har två alternativ, antingen så drar jag till ett vatten där jag fiskat många gånger och där jag vet att det finns stor fisk. Där är det inte omöjligt att ta en öring över 2,5kg, kanske till och med 3kg. Hyfsat nära att åka och väldigt fisksäkert.
Eller ska dra till ett för mig ofiskat vatten med guldöringar och chans på en "Guldtrofé". Har jag tur så får jag sällskap av en guide som ökar på chanserna ytterligare. Det är lite längre att åka och känns inte riktigt lika safe. Men det är ju alltid kul att fiska nya vatten.
Kommentera gärna och hjälp mig.
Täcket
Eller ska dra till ett för mig ofiskat vatten med guldöringar och chans på en "Guldtrofé". Har jag tur så får jag sällskap av en guide som ökar på chanserna ytterligare. Det är lite längre att åka och känns inte riktigt lika safe. Men det är ju alltid kul att fiska nya vatten.
Kommentera gärna och hjälp mig.
Täcket
Ligster och storabborrar!
Skulle ta en avskedstur med Santiago-Mats innan han åker hem till Manilla, siktet var inställt på Drevviken och självklart var det Klamüdia som skulle ta oss till grundet. Men !MEN! för andra gången irad hade ligister varit framme med sina långa smutsiga fingrar. Kättingen var avklippt och åror, ankare, håv, rep mm var stulet och båten var nedknuffad i vattnet... hyggligt!
Vi kände oss klart irriterade och funderade på att åka hem, men bestämde oss att det inte skulle förstöra vår sista chans till en romantisk fisketur innan han och Maria åker hem. Vi tog ett snabbt beslut och ringde den Eminenta Herr Bäckström och bad om att få låna Förlisia, vilket gick bra. 20 minuter senare satt vi och guppade i Orlången. Fisket gick riktigt segt (den lilla stunden vi hade på oss pga allt krångel) men efter ett tag så högg det till på mitt spö. Jag var ganska säker på att det var en gädda, men upp kom en ruggigt fin abborre... Kanske den största jag krokat (var är vågen när man behöver den!?). Fastnade på bild gjorde den dock. Vad vägde den tro?
Mvh / Jimie
Vi kände oss klart irriterade och funderade på att åka hem, men bestämde oss att det inte skulle förstöra vår sista chans till en romantisk fisketur innan han och Maria åker hem. Vi tog ett snabbt beslut och ringde den Eminenta Herr Bäckström och bad om att få låna Förlisia, vilket gick bra. 20 minuter senare satt vi och guppade i Orlången. Fisket gick riktigt segt (den lilla stunden vi hade på oss pga allt krångel) men efter ett tag så högg det till på mitt spö. Jag var ganska säker på att det var en gädda, men upp kom en ruggigt fin abborre... Kanske den största jag krokat (var är vågen när man behöver den!?). Fastnade på bild gjorde den dock. Vad vägde den tro?
Mvh / Jimie
Karp Diem
Fånga dagen, fånga karpen... Snarare missa dagen, missa karpen. Jag och Jocke körde ett pass igår kväll/natt. Den här gången var vi laddade, då vi läst på, skaffat superbete (ostbågar) och vässat krokarna till fulländning. Vi hade hoppats kunna börja medans det fortfarande fanns lite ljus kvar ute, men det var på gränsen. Vi han knappt knyta på flugorna innan det var kolsvart... Så pannlampor; på! I övrigt funkade min inte nu heller, trots att jag köpt en ny. Kanske hänger på att batterierna inte var färska...
Resultatet blev Jimie /Jocke - Karpen = 2-0. Men det var inget skrytresultat med tanke på att både den fångade spegelkarpen och gräskarpen låg en stadig bit under kilot. Näe, det var klart inte värt att gå runt som en zombie hela dagen efter för 2 småfiskar.
/ Jimie
Resultatet blev Jimie /Jocke - Karpen = 2-0. Men det var inget skrytresultat med tanke på att både den fångade spegelkarpen och gräskarpen låg en stadig bit under kilot. Näe, det var klart inte värt att gå runt som en zombie hela dagen efter för 2 småfiskar.
/ Jimie
Koden
Jimie ringde för ett par minuter sedan och sa att han kanske knäckt koden. Vilken j***a kod tänker ni nog nu!? Jo det ska jag tala om för er, det är en kod som gör gräset grönare på andra sidan. Hoppas att det verkligen är rätt kod!
Täcket
Täcket
Den gäckande Golf Karpen
Torsdagen den 5 augusti var en unik dag i svensk fiskehistoria. För första gången sedan sitt bildande var hela Team Santiago samlat för att med en gemensam kraftansträngning rikta terror mot våra kallblodiga vänner. Jag hade tagit en kort paus från svärd- och hajfiske på sydligare breddgrader för att fokusera på the Gold in the North - den gäckande Golf Karpen - tillsammans med mina gamla fiskekamrater i Santiago.
Destination: Södertälje och en ej namngiven golfbana.
Månen stod lågt över horizonten när santiago-mobilen styrde kursen söderut längs en slingrande E4. Ett brunstigt vildsvin fick Jimie att nästan köra av vägen och gjorde honom än mer upphetsad än Raps-kvinnan en gång gjort. Golfbanan låg inte alls öde och stilla utan sprudlade av piketröjor och golfskor. Det gjorde inget.
Karpfiske är en ädel konst som kräver fulländad utrustning, oändligt tålamod och ett outsinligt förråd av Polarkakor att lura fram fisken med. Tyvärr hade Jimie och Jocke inte fullföljt sin del av dealen och köpt polarbröd, och det enda bröd vi hade med oss var några oljiga skivor formfranska som Täcket hade i sin shortsficka ifall han skulle bli hungrig.
Vi beslöt därför att vänta ut golfinkräktarna och under tiden hämta mer polarkaka. När vi efter en tvåtimmars detour återvände till golfbanan var den öde.
Vi smög ner mot dammen vid nionde hålet och kunde redan på håll se vaken från karpen. Det var rätt sent på kvällen och de sista minuterna av dagsljus lyckades vi knyta på torrflugorna gjorda av skumgummimadrass från Täckets flickväns sida av sängen. Taktiken är att man slänger ut vansinnigt mycket polarkaka i dammen och hivar ut sin skumgummimadrasstorrfluga-med-krok i mitten av allt och hoppas att karpen hugger.
Tyvärr hade alla med sig pannlampor förutom jag, så jag fiskade i blindo hela kvällen. Sugljuden från Karpen när den gick upp och sög i sig polarbit efter polarbit gjorde dock fisket mycket spännande. Täcket uppskattade att den minsta fisken i dammen var 4 kilo medan bjässarna uppgick till 10-12 kilo.
Efter en liten stund ropade Jimie "fisk" och landade efter en kort drillning en fin fisk med sitt klass 9 spö.
Golfkarpen ser småväxt ut, men har en otroligt hög densitet. Vågen stannade på 4,2 kilo.
Strax därefter krokade Täcket en till (kanske samma?) fisk.
Temperaturen hade nu sjunkit rejält, och jag som hade underställ och dubbla tröjor och jacka var ändå rätt kall. Täcket som gick i traditionsenlig utstyrsel (shorts och uppknäppt skogshuggarskjorta) erkände att han också var en smula kall. Jocke var rätt sugen på att få en fisk innan vi avslutade, och jag visste inte ens om jag hade lina kvar på spöet i mörkret.
Runt 12-bläcket rundade vi ändå av och spenderade den sista timmen med att ta kort på oss själva med självutlösaren på golfparkeringen.
Avslutningsvis, ett mycket spännande fiske som hade gjorts snäppet bättre med ett metspö, en stol och en pannlampa.
Destination: Södertälje och en ej namngiven golfbana.
Månen stod lågt över horizonten när santiago-mobilen styrde kursen söderut längs en slingrande E4. Ett brunstigt vildsvin fick Jimie att nästan köra av vägen och gjorde honom än mer upphetsad än Raps-kvinnan en gång gjort. Golfbanan låg inte alls öde och stilla utan sprudlade av piketröjor och golfskor. Det gjorde inget.
Karpfiske är en ädel konst som kräver fulländad utrustning, oändligt tålamod och ett outsinligt förråd av Polarkakor att lura fram fisken med. Tyvärr hade Jimie och Jocke inte fullföljt sin del av dealen och köpt polarbröd, och det enda bröd vi hade med oss var några oljiga skivor formfranska som Täcket hade i sin shortsficka ifall han skulle bli hungrig.
Vi beslöt därför att vänta ut golfinkräktarna och under tiden hämta mer polarkaka. När vi efter en tvåtimmars detour återvände till golfbanan var den öde.
Vi smög ner mot dammen vid nionde hålet och kunde redan på håll se vaken från karpen. Det var rätt sent på kvällen och de sista minuterna av dagsljus lyckades vi knyta på torrflugorna gjorda av skumgummimadrass från Täckets flickväns sida av sängen. Taktiken är att man slänger ut vansinnigt mycket polarkaka i dammen och hivar ut sin skumgummimadrasstorrfluga-med-krok i mitten av allt och hoppas att karpen hugger.
Tyvärr hade alla med sig pannlampor förutom jag, så jag fiskade i blindo hela kvällen. Sugljuden från Karpen när den gick upp och sög i sig polarbit efter polarbit gjorde dock fisket mycket spännande. Täcket uppskattade att den minsta fisken i dammen var 4 kilo medan bjässarna uppgick till 10-12 kilo.
Efter en liten stund ropade Jimie "fisk" och landade efter en kort drillning en fin fisk med sitt klass 9 spö.
Golfkarpen ser småväxt ut, men har en otroligt hög densitet. Vågen stannade på 4,2 kilo.
Strax därefter krokade Täcket en till (kanske samma?) fisk.
Temperaturen hade nu sjunkit rejält, och jag som hade underställ och dubbla tröjor och jacka var ändå rätt kall. Täcket som gick i traditionsenlig utstyrsel (shorts och uppknäppt skogshuggarskjorta) erkände att han också var en smula kall. Jocke var rätt sugen på att få en fisk innan vi avslutade, och jag visste inte ens om jag hade lina kvar på spöet i mörkret.
Runt 12-bläcket rundade vi ändå av och spenderade den sista timmen med att ta kort på oss själva med självutlösaren på golfparkeringen.
Avslutningsvis, ett mycket spännande fiske som hade gjorts snäppet bättre med ett metspö, en stol och en pannlampa.
Splitcane bytes?
För ett par år sen kom jag över ett splitcane spö på auktion. Spöt saknar signatur så jag
har fått hjälp av flera duktiga bambu-kännare att sätta märke på det, de flesta inkl. Lars-Åke Ohlsson
menar att det är ett Pezon et Michell spö, 8'6 ft i klass 4/5.
Jag har fiskat en del med spöt och det funkar bra och är i gott skick, men jag har ändå svårt för
den paraboliska aktionen så det står mest och samlar damm. Alltså funderar jag på att låta någon annan
ta över det.
Kanske någon av er har ett spö föredömligt en klass 4/5(kanske även en rulle skulle funka) som skulle göra ett bra byte? Självklart går det bra att kolla spöt och provkasta med det innan bytet!
...canespöt kastar bra (drillar fantastiskt!) och är i bra skick, så vill inte byta mot några nybörjarprylar! Har du nått bra byte? Skriv i kommentarinlägget så hör jag av mig!
Mvh / Jimie
---------------------------------------------------------------------------------------
*Edit: I övrigt tog vi bort ett inlägg som var ämnat som ett humoristiskt inslag, fotat från en 5-kamp i midsommras, men som föll i dålig jord. Vi ber om ursäkt för detta och håller med (Johan) om att det hamnade lite snett!
har fått hjälp av flera duktiga bambu-kännare att sätta märke på det, de flesta inkl. Lars-Åke Ohlsson
menar att det är ett Pezon et Michell spö, 8'6 ft i klass 4/5.
Jag har fiskat en del med spöt och det funkar bra och är i gott skick, men jag har ändå svårt för
den paraboliska aktionen så det står mest och samlar damm. Alltså funderar jag på att låta någon annan
ta över det.
Kanske någon av er har ett spö föredömligt en klass 4/5(kanske även en rulle skulle funka) som skulle göra ett bra byte? Självklart går det bra att kolla spöt och provkasta med det innan bytet!
...canespöt kastar bra (drillar fantastiskt!) och är i bra skick, så vill inte byta mot några nybörjarprylar! Har du nått bra byte? Skriv i kommentarinlägget så hör jag av mig!
Mvh / Jimie
---------------------------------------------------------------------------------------
*Edit: I övrigt tog vi bort ett inlägg som var ämnat som ett humoristiskt inslag, fotat från en 5-kamp i midsommras, men som föll i dålig jord. Vi ber om ursäkt för detta och håller med (Johan) om att det hamnade lite snett!
Jämtland; En snabbis!
Snart slut på semestern och jag och flickvännen hade sedan länge sagt att vi skulle göra en liten flugfiskeresa ihop. Hon gillar fiske och har mer än en gång knipit fina fiskar på spinn, men hon hade aldrig provat flugfisket. Det första och svåraste uppdraget var att hitta ett par vadare som passar. Är man kort och har små fötter är det inte lätt... inte lätt alls! Till slut hittade vi ett riktigt bra sett, Guideline-vadare och Vision-skor på Stockholms Flugfiskecenter. En bra affär det där och fantastisk personal!
För egen del bestog resan främst av att hjälpa till så att tjejen skulle få igång kasttekniken, något som faktiskt lyckades riktigt bra! Det är nästan så att man hör glömt hur många moment det är som ska kombineras för att få en bra kastrytm, men det lyckades hon riktigt bra med. På slutet av dag två (sista dagen) höll linbågarna riktigt fin klass.
Efter ett samtal med Jocke visade det sig att han var på väg hem från nordligare breddgrader, när vi frågade om han ville komma och finfiska lite så kunde han ju inte motstå det erbjudandet. Dagen efter dök han upp med gott sjävförtroende från en dags lyckat fiske i Borga (läs inlägget under).
Fisket för vår del blev lyckat... För min del blev det lyckat, för Jockes del blev det LYCKAT! Under de ljusa timmarna vakade det väldigt sporadiskt och fisken var ganska svår. Vi lyckades ändå ta ett par fiskar runt kilot, men när mörkret började falla på, då blev det magiskt! Jag vadade ut i den lugnflytande ån och överallt omrking mig vakade stor fisk, lätta att lura till hugg.
Jag stog precis och krokade av en kilos öring när jag hör Jocke ropa "Fish on", tjejen hade också nyss fått en liten öring. Kul att alla får fisk! 10 min senare ropar Jocke något mer ansträngd "...jag tror att den är ganska rejäl den här". Vafan, håller han fortfarande på att drilla fisken, tänkte jag. Jag ropade tillbaka och frågade om jag skulle komma och hjälpa med håvning, Jocke trodde att det kunde behövas. När jag kom fram till Jocke så diskuterade vi om fisken var felkrokad eller inte, den såg ju inte så stor ut, kanske 1½kg. Fisken verkade hur som helst inte redo att ge sig än på ett tag, så jag passade på att fota fighten lite. Vid ett tillfälle simmade fisken in bredvid mig och jag fotade den med blixten i mörkret, då såg jag att det var en riktigt rejäl fisk! Jocke frågade om den såg stor ut... "Näe, 1½ ungefär" ljög jag med en skakig röst, onödigt att sätta igång nerverna på honom i onödan, eller spä på frustrationen om den skulle slita sig. Fighten fortsatte och tillslut, efter ca en halvtimme, var fisken redo att håvas. Håvningen gick bra och först då såg Jocke hur stor fisken var... Och stor var den! Vågen stannade på 2.6kg. Öring, 2.6kg på torrrfluga, det är en drömfisk!
...och enligt god Team Santiago tradition gör en fisk på över 2kg att fångstmannen måste både bada och bjuda på Champagne, så det kom Jocke såklart inte undan med.
Som kuriosa kan också sägas att öringen var ett stort plåster på såret, ett par timmar innan hade Jocke blindfiskat av en forsnacke med en stor nattslända då en enorm öring går upp och tagit flugan. Öringen rullade och visade upp en otroligt fet kropp innan den slet av tafsen och gick tilbaka. Man ska passa sig för att uppskatta vikten på en sån fisk, men att 2.6 öringen var en småfisk i jämförelse är det ingen tvekan om.
Resan var kort men intensiv och trots de fina fiskarna var det klart mest positiva att flickvännen verkligen uppskattade flugfisket och tyckte att det var riktigt skoj! Jag gissar att nästa års resa kan bli ett par dagar längre! :)
Jag slänger upp ett urval av bilderna från helgen!
/ Jimie
För egen del bestog resan främst av att hjälpa till så att tjejen skulle få igång kasttekniken, något som faktiskt lyckades riktigt bra! Det är nästan så att man hör glömt hur många moment det är som ska kombineras för att få en bra kastrytm, men det lyckades hon riktigt bra med. På slutet av dag två (sista dagen) höll linbågarna riktigt fin klass.
Efter ett samtal med Jocke visade det sig att han var på väg hem från nordligare breddgrader, när vi frågade om han ville komma och finfiska lite så kunde han ju inte motstå det erbjudandet. Dagen efter dök han upp med gott sjävförtroende från en dags lyckat fiske i Borga (läs inlägget under).
Fisket för vår del blev lyckat... För min del blev det lyckat, för Jockes del blev det LYCKAT! Under de ljusa timmarna vakade det väldigt sporadiskt och fisken var ganska svår. Vi lyckades ändå ta ett par fiskar runt kilot, men när mörkret började falla på, då blev det magiskt! Jag vadade ut i den lugnflytande ån och överallt omrking mig vakade stor fisk, lätta att lura till hugg.
Jag stog precis och krokade av en kilos öring när jag hör Jocke ropa "Fish on", tjejen hade också nyss fått en liten öring. Kul att alla får fisk! 10 min senare ropar Jocke något mer ansträngd "...jag tror att den är ganska rejäl den här". Vafan, håller han fortfarande på att drilla fisken, tänkte jag. Jag ropade tillbaka och frågade om jag skulle komma och hjälpa med håvning, Jocke trodde att det kunde behövas. När jag kom fram till Jocke så diskuterade vi om fisken var felkrokad eller inte, den såg ju inte så stor ut, kanske 1½kg. Fisken verkade hur som helst inte redo att ge sig än på ett tag, så jag passade på att fota fighten lite. Vid ett tillfälle simmade fisken in bredvid mig och jag fotade den med blixten i mörkret, då såg jag att det var en riktigt rejäl fisk! Jocke frågade om den såg stor ut... "Näe, 1½ ungefär" ljög jag med en skakig röst, onödigt att sätta igång nerverna på honom i onödan, eller spä på frustrationen om den skulle slita sig. Fighten fortsatte och tillslut, efter ca en halvtimme, var fisken redo att håvas. Håvningen gick bra och först då såg Jocke hur stor fisken var... Och stor var den! Vågen stannade på 2.6kg. Öring, 2.6kg på torrrfluga, det är en drömfisk!
...och enligt god Team Santiago tradition gör en fisk på över 2kg att fångstmannen måste både bada och bjuda på Champagne, så det kom Jocke såklart inte undan med.
Som kuriosa kan också sägas att öringen var ett stort plåster på såret, ett par timmar innan hade Jocke blindfiskat av en forsnacke med en stor nattslända då en enorm öring går upp och tagit flugan. Öringen rullade och visade upp en otroligt fet kropp innan den slet av tafsen och gick tilbaka. Man ska passa sig för att uppskatta vikten på en sån fisk, men att 2.6 öringen var en småfisk i jämförelse är det ingen tvekan om.
Resan var kort men intensiv och trots de fina fiskarna var det klart mest positiva att flickvännen verkligen uppskattade flugfisket och tyckte att det var riktigt skoj! Jag gissar att nästa års resa kan bli ett par dagar längre! :)
Jag slänger upp ett urval av bilderna från helgen!
/ Jimie
Borgafjäll
Under semestern drog jag upp till stugan i norra Ångermanland. Efter ett par dagars terapiarbete med gräsklipparen, kände jag suget efter att dänga flugspöet. Jag hoppade in i bilen och begav mig till Borgafjäll, som ligger drygt en timmes bilfärd från stugan. När jag kom fram så var det ganska disigt och det duggade lite.
Med vädererfarenheterna från årets tidigare resor, tändes hoppet om att kunna hitta några vakande öringar! Efter att jag riggat spöet och dragit på mig vadarna, begav jag mig ned till ån. Det dröjde inte länge innan jag såg vakande fisk. Till en början såg jag inga sländor, men när jag kom närmare vattnet såg jag att det kläckte en hel del små bruna dagsländor. Valde ut en fisk att börja kasta på, smög dit medans fisken fortsatte att äta. Undertiden såg jag flera vakande fiskar och hoppet höjdes ännu mer. Lade ut flugan en bra bit över den vakande fisken och sen var det helt dött… Även de andra fiskarna i närheten slutade vaka, hoppet gick ned. Fiskarna var verkligen sjukt skygga. Jag smög och kröp runt i buskarna och på stranden och lyckades tillslut kroka ett par mindre öringar. Jag begav mig någon kilometer nedströms för att försöka hitta några lite större öringar, där ån mynnar ut i ett litet sel.
Som jag hade hoppats så vakade det ett par större fiskar där. Jag smög ut i vattnet, utan att jag skrämma dem. Men när jag la ut flugan i vattnet slutade de att vaka, hoppet sjönk igen. Gick upp ur vattnet och ställde mig och väntade på att de skulle börja vaka igen. Efter nästan en timme på stranden kom det lite mer regn och de större öringarna började vaka igen. Smög ut till samma ställe och lade ut flugan mot den största som gick att nå. Fisken tog inte flugan, men den fortsatte vaka! Lade ut flugan över fisken ett par gånger utan resultat. Bytte fluga och försökte igen. Första kastet blev någon decimeter för kort. Andra kastet blev helt perfekt och fisken gick upp och tog flugan! Fighten blev till en början riktigt intensiv, med flera luftfärder och rusningar. När fisken hoppade såg jag att det var en riktigt fin rödskimrande öring. Efter en stund lugnade den ned sig och ställde sig och tjurade vid botten. Tillslut lyckades jag håva den och vågen visade 1,2 kg. Då jag var själv ute blev det lite svårt med bilderna, men jag hade tur då det kom en farbror som kunde ta ett par bilder, Tack för det!
Regnet blev mer ihållande och fisken slutade vaka helt. Då kände jag att det var dags att kasta in handuken efter en riktigt rolig och utmanande fiskedag!
// Jocke
